Det är inte mer än några veckor sedan som vi svävade på moln, med ett vårfiske efter havsöring som sällan skådats i Mörrum. Likt askan från den isländska vulkanen har det nu i stället blåst in stora svarta moln, där laxens nedgång i Mörrumsån verkligen fått nytt bränsle.
Varför kommer ingen lax? Det är den frågan som jag absolut oftast fått svara på under senaste månaden. Och jag skall vara helt ärlig, jag är lika tom på svar som ni. Det som gör saken än mer frustrerande är att i stället för att finna svar på gamla frågeställningar, har i stället nya frågor dykt upp på agendan.
Alla vet att vattenflödet i maj och juni har en enormt stor betydelse för uppvandringen. Under både 2008 och 2009 var det låga flöden och därmed en dålig uppvandring.
Under 2010 har flödet däremot varit nästan optimalt, men ändå dåligt med lax. Varför?
Drivgarnsstoppet skulle ju öka antalet uppvandrande laxar i Mörrumsån. Blev det så?
Nej, tyvärr så har vi ännu inte sett någon effekt av detta. Varför?
Har laxen förändrat sitt vandringsmönster, kommer den att vandra upp senare i sommar eller kanske till hösten och i så fall, Varför?
Frågan som man ändå måste ställa sig är om det enbart är en dålig åldersklass som nu skulle ha vandrat upp. Eller, vilket vi absolut inte får hoppas, har laxbeståndet i Östersjön fullständigt kollapsat.
Sveaskog och Mörrums Kronolaxfiske har under många år gjort fiskevårdsinsatser i Mörrumsån. Mycket pengar har grävts ner i olika projekt för att i första hand hjälpa havsöringen, men även laxen har kunnat ta del av t.ex. de lekområden som skapats uppströms. Vad det gäller våra utsättningar så har detta enbart gjorts av havsöring och då till störst del söder om Kungsfallet.
Laxen är idag helt naturligt reproducerad i Mörrumsån och har ingen mänsklig påverkan.
Ni som följt fisket vid Mörrumsån vet att det stundtals pågått en rätt hätsk debatt om utsättning eller inte. Vi har oftast fått stå i ”stormens öga” för att försvara vår övertygelse om att dessa havsöringsutsättningar är nödvändiga.
Många ropar idag på att vi skall återuppta laxutsättningarna, men löser vi problemet med detta??
Största problemet är att ingen idag verkar veta var förlusten ligger. Enligt Fiskeriverkets årliga elfiskeundersökningar är antalet laxungar per kvadratmeter lekbotten i Mörrumsån, tillräckliga.
I så fall ligger problemet med den minskade laxstammen ut i Östersjön och då spelar det ingen roll hur mycket fisk vi än sätter ut, när fisken ändå inte kommer tillbaka. Våra utsättningar hade i så fall blivit att bedöma som ”att elda för kråkorna”. Enbart kostat pengar och gett noll tillbaka.
Nu säger jag inte att det skulle vara till någon nackdel att göra utsättningar, men det måste även till andra åtgärder, både i Mörrumsån och i Östersjön, för att stärka beståndet.
Sedan var det frågan med att fiska i ett naturlaxbestånd?
En del har ju lagt fram argument om att det inte skall finns någon mänsklig påverkan på laxen.
Är det kanske facit vi ser nu, en kraftigt fluktuerad årlig uppvandring av lax, alltså stora skillnader mellan högsta och lägsta nivå. Helt beroende på hur laxens uppväxt i Mörrumsån var, dess postsmoltstadium i Hanöbukten och näringsvandring i Östersjön. Vissa år blir uppvandringen bättre medan andra år med sämre lekkullar går i motsatt riktning, det blir så att säga en naturens gallring av beståndet.
Här är jag däremot övertygad om att våra tidigare laxutsättningar hade stor betydelse för att balansera detta "tapp".
En del har ju även hävdat att tillgången på fisk spelar mindre roll bara den är naturligt reproducerad. Personligen tror jag inte riktigt på detta. Orsaken är att då hade denna diskussion om årets laxsäsong inte existerat. Men framför allt så vet jag efter snart 30 år vid Mörrums Kronolaxfiske att nästan 100 % av de besökare som kommer till Mörrumsån, enbart kommer för att få känna adrenalinet spruta när fisken rusar. Att vi sedan har en underbar natur längs Mörrumsån, är enkom en stor bonus.
Sitter vi då stillatigande och väntar på åtgärder? Nej, naturligtvis måste detta tas upp med styrande myndigheter både inom Sverige, men framför allt internationellt. (har förövrigt redan informerat Fiskeriverket om vad som hänt) Även sportfiskeorganisationerna bör ta detta på fullaste allvar. För trots allt levererar ”hobbyn” sportfiske idag en ansenlig summa pengar till samhället, både genom fler arbetstillfällen men framför allt genom ökade intäkter.
Men vad det gäller förvaltningen av laxbeståndet i Östersjön, så går det inte att peka ut Sveaskog och Mörrums Kronolaxfiske till ”syndabockar”, vi hade inget högre önskat än att det funnits fler laxar i Mörrumsån.
Mitt största problem just nu är att se till att alla Ni laxfiskare INTE ger upp. För jag hoppas att alla förstår betydelsen av att Ni finns vid Mörrumsån.
Inga sportfiskare, inga fångster, inga intäkter, ingen fiskevård och ”en död bygd”
Vi kan ju trots allt fortfarande hoppas att det kommer lax under juni månad. Men visst, vi har ju förlorat maj månads fiske och det får vi inte tillbaka.
I början på 2000-talet var fisket efter havsöring mindre bra. Vi tog då ett beslut om att göra insatser för att stärka beståndet. Våren 2010 har inneburit ett rekordfiske efter havsöring, mycket av detta kan säkert knytas till de olika åtgärder som vidtagits.
Nu måste det vara dags att lyfta laxen till samma höjder.
Percy