Mörrumsnews

Kommentarer

PD

Jag har följt denna debatt med stort intresse,många kloka ord har sagts men hur går vi vidare? Lägger vi hela ansvaret på sveaskogs personal eller kan vi sportfiskare bidra med någonting? Finns det någon som har ork och kraft att sammankalla oss sportfiskare till ett möte så vi kan få igång en arbetsgrupp eller finns det redan? Vad finns det fler för förslag? Vi måste ju börja med någonting Det hjälper inte att enbart skriva

Kontoret Mörrum

Vi kommer att jobba för att försöka reda ut var problemet ligger. Naturligtvis ingen lätt uppgift men vi skall göra vårt bästa. Vilka åtgärder som sedan skall utföras, kommer inte enbart vi att kunna bestämmma. Om åtgärderna bedöms som "med hårdhandskar" får framtiden utvisa.

Joakim Eklund

Hej Percy o co.... Håller fortfarande på min åsikt att ni gör ett strålande arbete med ån och dess förutsättningar för laxfisk att föryngra sig här, men.....om man ser att laxens uppvandring minskar radikalt, borde man inte då ta i med hårdhandskarna?! För allvarligt talat, tappar man inte all status på ån, om laxen uteblir? MvH Joakim

Lasse

Kære Mörrum - Jeg håber i fikser problemet med Laksen. No fish = No funny = No Money. Hvis ikke i får tilstrækkelig med laks i åen, så vil i miste mange fiskere. Hvis Mörrum skal blive en Örring å, så vil i miste halvdelen af sessonen, så det er vist ikke en option. Mörrum er et dejligt sted, men personligt vil jeg hellere bruge min tid og penge i en å hvor der findes fisk. Jeg fatter ikke at man ikke for længst har indført stricktly C&R i Mörrum, det er stort set standart i hele verden og vel en beslutning som ligger inden for rækkevidde uden at involvere alt for mange politiske instancer. Som jeg ser det skal der tages action nu, både for at sende de rigtige signaler om at i gør noget synligt aktivt lige nu, og for at optimere laksens antal.

Nigel Griffiths - MFA

A clear and constructive commentary from Curt Johansson, something we have all have come to expect from Curt. Many I believe would not argue with most that has been written, but clarity must prevail. One thing I would strongly suggest is that this page of Morrum news stay on the start page of the web site. Because, it is of interest now, seeing as we have all come to terms that there is a problem, and only so, if the present conditions prevail on into the rest of the season. I feel that most sport fishermen who are concerned for the river, would rather read a live commentary about this problem, and knowing that something will continue to be done. Furthermore, I’m sure many would rather read as such, than see pictures of dead fish. as it is contrary to present conditions. There is not much that can be argued against Curt’s commentary, and most would agree, that if the river is in danger, whereas, the salmon numbers in the river are so low there would have to be a controlled salmon smolts program to supplement the wild salmon population. Even I don’t have a problem with this, only if we get to that stage. With all the variables that are in-play regarding this potential or impending problem, and while we are using the word problem……….it is not a problem if all are taking note and are prepared to start countering the effects or what makes up this problem. In essence, it is being discussed here and I’m sure now, that the authorities and management will ensure that it is dealt with in a timely manner, or we would hope so. C&R is far more of an emotive issue here because there are no “hard and fast” rules concerning C&R on the river. However, I’m sure that if the present conditions prevail, the subject of C&R will have to be discussed in a more assertive manner. Furthermore, while the authorities became aware of the (at the moment) conditions, they will expect the management and the sport fishermen to be setting examples as a sign of “good faith” To be able to understand what the authorities and management can do and will not do. We must know where they are coming from and what their objections would be. For example, if the breeding areas are under populated by female salmon……why then is it still allowed to kill female salmon in such numbers. Fact, the EU commission of fisheries has determined that this is one problem amongst many regarding the rapid declines of salmon population in the Baltic Sea. Lastly, the number one obstacle that could determined one way or another if there is indeed any good reason to supplement existing salmon stocks with reared smolts (if we get to that stage) When we still do not know how many more wild salmon would migrate into the river, because of the commercial fishing activities in the river estuary. Faced with this issue alone, we cannot expect the authorities and the EU commission of fisheries to logically agree to counter measures, when no attempt is being made to address this issue. What is really difficult to understand, is why it is so difficult for Sveaskog and the local community to come to terms with this problematic issue. When other rivers that no longer have estuary nets, have seen positive and increased returns of salmon to their respective rivers. Those results alone should give incentive to all, to address the problem in a timely and sensitive manner. “We should not fix the blame, we should fix the problem”

Ola Lindberg

Precis min åsikt Jan A. Oavsett vem som slår ihjäl en Lax så är det fel när det nu är så dåligt. Det har kommit fram många kloka åsikter angående vår kära lax och hur man ska hantera den. Många verkar instämma med att köra C&R helt och hållet, varför inte införa detta, då har vi sportfiskare i alla fall gjort lite för att dra ett strå till stacken. Sen får det förklaras för alla vad som är meningen med C&R . Jag kan ju absolut förstå någon som bara fiskat Lax ett par ggr ska behöva släppa tillbaks en så fin fisk inte riktigt vill göra det. Men har man då fått förklarat för sej att det hjälper till för att säkra Laxens framtid så tror jag inte det blir några problem. Se på Em, där är det en naturlig del av fisket. Jag är helt klart för C&R och tror att många med mej håller med. Det hade varit kul o höra vad kontoret säger i den frågan. Ola

Curt Johansson

Först av allt: Tack Percy för att Du gett Din och kollegornas syn på den rådande situationen i Mörrumsåns laxfiske! Alltså bristen på förväntad majlax.
Många kloka ord har redan sagts i frågan; t.ex. har ju Erik Erlandson-Hammargren nyligen redovisat flera i sammanhanget väsentliga biologiska förhållanden. Samtidigt – och det är väl inte så konstigt i rådande bristsituation – har mängder med illa underbyggda eller t.o.m. direkt felaktiga påståenden eller slutsatser sett dagens ljus. Visserligen ges då möjlighet att bemöta eller tillrättalägga sådant. Men det är illa för alla och envar, och inte minst för samtalsklimatet, om det negativa tar överhanden, tillsammans med missförstånd, osakligheter och direkta felaktigheter. Min förhoppning är, att detta inlägg ska tillföra debatten några synpunkter som jag anser vara av vikt, och kanske samtidigt få bort en del direkta felaktigheter.
Alltså:
Eventuellt återupptagen utsättning av odlad lax har börjat debatteras, men onyanserat anser jag. Det verkar som om man gärna drar all odlad lax över en kam. För dem som förkastar allt annat än genom generationer 100% vildproducerat, verkar varje form av odling vara förkastlig och resultera i en för sportfiske närmast värdelös lax. Jag tycker det är fel att vara så kategorisk. Till att börja med anser jag att man kan gruppera odling av lax i tre helt olika ”nivåer”:

1)Typ ”norsk, kasseodlad lax”: Härstamning blandad. Inget naturligt urval. Avelsurval efter snabbväxt bl.a. Rymlingar, ej sällan i stor skala: ”genetiska bomber”, spec. för närliggande vildlaxbestånd.

2)Typ svensk kompensationsodling (enligt vattendom) i vattenkraftutbyggda, f.d. naturproducerande laxälvar. a) Inget naturligt urval i älvfasen. b) Mer eller mindre frekvent blandning av ursprungliga älvbestånd. Felvandrare: ”homingen” god, därför trol. ett mindre problem (en viss andel felvandrar även i naturbestånd, dvs en god naturens ordning att försäkra sig om ett ”lagom” genutbyte, för naturligt urval!).

3)Mörrumsån, t.o.m. 1993: Veterligt en av mkt få, betydelsefulla laxvattendrag där utsättning av älvegen lax (yngel och smolt) skett under lång tid som ren förstärkningsutsättning, alltså utan vattendom i botten, vid sidan av samtidig och dominerande naturproduktion. Felvandrare: Ingen ökad felvandring känd v.b. smolt (t.o.m. 1993); yngel – frågeställningen inaktuell. Notera att det i Mörrumsån aldrig använts annan avelsfisk än sådan som fångats uppe i ån. I exempelvis Emån (utan egen odling) utplanterades under 1940-talet stora mängder yngel av både lax och öring från Mörrumsån, enligt uppgift även lax från Lagan.

Notera vidare att det i Mörrumsån satts ut odlad, älvegen lax och öring i långliga tider, ända från 1800-talets andra del.

1)De ursprungligen relativt små utsättningarna av laxyngel förbyttes fr.o.m. 1940 i betydligt större volymer, i och med den statliga satsning på Mörrumsåns lax och öring som då skedde, bl.a. genom byggandet av en ny anläggning för kläckning och utsättning av simfärdigt yngel i stor skala. Under 1940- och 1950-talen, den period då kläckeriet - byggt för att härbärgera 2 miljoner rom - drevs mest intensivt, sattes varje år i snitt 1 miljon simfärdiga yngel ut i ån, ungefär lika fördelat på områdena uppströms resp. nedströms Hemsjökraftverken. Ca 70% var lax, 30% öring.

2)1981 skedde de första utsättningarna i ån av lax- och öringsmolt, från den nya, 1978 påbörjade odlingsanläggningen i Mörrum, vilken då ersatte det äldre kläckeriet. Årligen utsattes därefter i genomsnitt storleksordningen knappt 100.000 laxsmolt resp ca 25.000 öringsmolt, på sträckan Hemsjö – Elleholm, med merparten nedströms Marieberg. Volymerna fastställdes i ett handlingsprogram 1983 ej få överstiga 50 % av åns samlade smoltutvandringen till havet, detta baserat på råd från genetisk expertis (prof. Rasmussen, Umeå Universitet). Som extra ”buffert” begränsades siffran ytterligare till 40%. Domän stoppade verksamheten 1993 efter några års svår laxfiskdödlighet i ån och i odlingen.

3)För några år sedan installerades en helt ny, helmodern odlingsteknik i anläggningen, utan någon vattenkontakt med ån, och ett relativt sett mindre antal öringsmolt (några få tusen – ca 15.000 som mest) har sedan dess, med stöd av länsstyrelsens tillstånd, utsatts nedströms Kungsfallet i Mörrum.

4)Vid sidan av öringsmoltutsättningarna har fr.o.m. 1984 utsättningarna av lax- och öringyngel återupptagits i relativt stor skala, dock inte i nivå med de volymer som gällde på 1940- och 1950-talen. I allt väsentligt har dessa utsättningar gjorts uppströms Hemsjö. Denna verksamhet pågår fortfarande.

Sammanfattat har alltså omfattande utsättningar skett av både lax och öring i ån under lång tid. Endast Mörrumsfisk har använts. Utsatt smolt har fettfenklippts. Ingen fisk med klippt fettfena har använts i aveln. Veterligt har inga genetiska förändringar påvisats i laxens eller öringens genpooler i Mörrumsån som följd av ca 150 års utsättningar av fisk, som kommit till genom konstbefruktning av älveget material.

Som Erik Erlandson-Hammargren skrev i sitt inlägg är det nog så, att om smoltodlingen inte kommit till i skiftet 1970-/80-talet kunde Mörrumsåns laxstam mycket väl ha blivit utraderad, på grund av det då synnerligen omfattande, närmast oreglerade drivgarnsfisket i Östersjön. Och dagens debatt rörande dessa frågor hade aldrig ägt rum.

Det nu sagda är självklart inget skäl i sig för att eventuellt återuppta odling av mörrumslax. Men jag har med det nu sagda velat påvisa att OM det visar sig vara fråga om en allvarlig och trolig fortsatt beståndsnedgång, bör en återupptagen, begränsad förstärkningsutsättning (t.ex. max 40% av totalproduktionen, som förr??) via smoltodling kunna vara en utväg. Om ca två månader vet vi bättre om det är som forskarna i allmänhet verkar vara inne på, nämligen att det är fråga om en problematik som rör östersjölaxen generellt, och inte t.ex. Mörrumsån specifikt. Således skriver ICES (Internationella Havsforskningrådet) i sin helt nyligen publicerade rådgivning till berörda stater avseende år 2011, vad gäller överlevnaden hos post-smolt (unglax nyligen utvandrad till havet) i Östersjön, (fritt översatt): ”Post-smoltöverlevnaden är en nyckelfaktor, som påverkar beståndets storlek och utveckling. Uppdaterade analyser indikerar att den nedåtgående trenden i post-smoltens överlevnad har blivit ännu tydligare än vad som hittills rapporterats, speciellt när det gäller vild lax. Överlevnaden hos post-smolt har varit mycket låg (runt 10%) sedan 2004 och visar inga tecken på förbättring”. 1990 överlevde ca 30% av de vilda laxsmolten...

Vad som orsakar post-smoltens usla överlevnad numera i Östersjön är inte säkert känt. Av ICES’ nämnda rapport framgår att man f.n. i första hand arbetar efter en uppenbart rätt stark misstanke, att det är predation från det växande beståndet av gråsäl som kan vara huvudbov i dramat. Man slår vidare bl.a. fast att orsaken till beståndsproblemen inte finns att söka i för stort uttag i laxfisket.
Bland många andra spekulationer man och man emellan kring vad som orsakar tappet av post-smolt torde ”stora bifångster i foderfisktrålningen av skarpsill” också vara väl värd en ordentlig studie.
En av Percys slutsatser i sitt inlägg gick ut på (ungefär) ”utan rimlig chans till kontakt med fisk = inga fiskare, oavsett om fisken är vild eller framtagen genom konstgjord befruktning”. Det är ju inte enkelt att motbevisa det uttalandet. Jag kan tänka mig att komplettera med ungefär: ”Uselt med lax = inga fiskare = usel ekonomi för Kronolaxfisket och handeln i trakten” , resp. ”Sveaskog + fiske utan kunder + negativ publicitet = OMÖJLIGT”
Nu ska vi absolut inte slänga någon yxa i sjön. Mycket positivt kan ännu hända, se bl.a. vad Erik skrev i sitt nämnda inlägg!
Ingen tror jag – och absolut inte jag – vill odla lax eller öring för förstärkningsutsättning i Mörrumsån, om det inte är nödvändigt för att hålla beståndet vid en acceptabel nivå (vilken den nivån är, kan självklart diskuteras), dels för att bevara stammen, dels för att kunna bedriva ett sportfiske på den, uthålligt.
Många som hört av sig på Mörrumsnews kräver obligatoriskt återutsättningsfiske i Mörrumsån som det som ska rädda laxen. Jag anser för min del att det är fel väg att gå. Mina skäl finns att läsa i den intervju som Lindsjö nyligen gjorde med mig (”Nyfiken på!!” 17/5 i Mörrumsnews), varför jag inte upprepar dem nu; bara kort sammanfattning: OK behåll eller återutsätt inom fångstkvoten, sedan färdigfiskat. Om beståndet inte tål uttag = inget fiske.
Det finns andra vatten där annan ordning gäller.

Tack för mig! Curt Johansson (chef Mörrums Fiskeriförvaltning 1983-95).

Jan

Instämmer med Kent och Lorden! Tyvärr finns det folk på forumet(B W) som försöker förminska andras åsikter genom att sprida lögner. Det biter inte på mig! Jan

Lorden

Inför omgående C/R på den naturliga laxen så att vi fiskare visar myndigheter att vi tar vårt ansvar. Bättre då att knacka en öring (som ju bevisligen återvänder till ån i stora mängder) i augusti om man nödvändigtvis måste ha en fisk med sig hem.

Kent

Avveckling av yrkesmässigt fiske i mynningsområdet kombinerat med C&R för sportfisket i älven fungerar med mycket goda resultat på många håll i världen (jfr. Ryssland, Island, Kanada, Skottland...). Det skulle det göra i Sverige och Mörrum också.

Kontoret Mörrum

Projektet med smoltfällan kommer att pågå under 2009-2010, efter detta kommer Fiskeriverket med en slutrapport. Det som jag idag har är fångsterna för 2009, dock måste man väga in att detta var första året och det fanns vissa inkörningsproblem. Vi har till detta året gjort vissa förändringar och resultatet visar på högre antal fångster. Men vi får avvakta tills i höst för att få en slutgiltig rapport.
//Percy

Bernt Moberg

Hej Percy. Hur blev resultatet vid smolträkningen 2009. Finns det kanske rentav någon rapport man kan få ta del av. Det skulle vara mycket intressant läsning. (Smoltfällan ni använder hade vi i Testeboån 2006. Rappor från det försöket finns på https://www.fiskeriverket.se/download/18.1e7cbf241100bb6ff0b80001521/Smoltvandring+Testebo%C3%A5n+2006.pdf )

Normann

En fråga till vem som nu vet. Finns det siffror på hur stora foderfisk-trolarnas bifångster är? Om dessa inte finns så är det på tiden att fiskeriverket kollar upp det!!! Det är dags att tänka om! Att beskatta ett ekosystem så mycket det går, utan att det ska bryta ihop, är en balansgång vi har gått för länge! Det fattar vem som helst att nån gång trampar man över och då är det kört. Det har hänt på andra platser, varför kan vi inte lära oss av deras misstag? Det finns bara en Östersjö och vad jag har hört har det varit en fantastisk plats om man är sportfiskare. Men det är väl som folk säger "money rules the world" o "mycket vill ha mer" så vi kommer fortsätta sälja världen vi lever på, till varandra, bit för bit, det är bara en prisfråga..? Och vad ska vi köpa för pengarna sen..??? Grön El eller Odlingslax? Sorglig utveckling man har fått vara med om i sitt korta fiskeliv... Djupt besviken, Normann Kotzurek

Fundersam

Hej, en liten undran. Vore det inte dags att även laxfiskare börjar tillämpa CoR vid fisket efter lax? Skadar ju inte om laxen i älven får leka och sen gå ut i havet igen. Ett kort för att föreviga en bra fight borde ju räcka tycker jag. Många andra tillämpar ju det exempelvis vid gäddfiske. En död lax i frysen ger ju inte många yngel i älven, rätta mig om jag har fel.

peter simonsen

hele mørrum by er i symbiose med åens laks,kommer der ingen laks kommer der ingen fiskere og dermed igen indtægter derfra.lagan og alle danske lakse åer deriblant skjern å har masive udsætniger og godt fiskeri,det er en smuk tanke at alle laks skal komme af naturlig prodution,men mørrum kronofiske har optil 200 fiskere om dagen det kan man ikke byde dem når naturen ikke kan klare præsset,vi fiskere der tager til mørrum bruger rigtigt mange penge når vi er der,så det er ikke fair at lukke øjnene for at i har et problem,hvis der så skal sættes fisk ud så MÅ I SÆTTE FISK UD.DET ER STORLAKS VI KOMMER FOR AT FISKE IKKE HAVØRRED!!!jeg håber i løser problemet vi ses til juni.

Michael Jonsson

Jag man blir inte så lite bekymrad över laxens fortsatta existens i våra vatten då vi ser samma utarmning i alla vattendarg världen över. Skottland kraftigt tillbaka, Norge en ren katastrof med mer än 30% av fångad lax från "oppretsnäringen", Mörrum mm. Man verkar inte heller se problemen med överfiske i havet samt dåligt förvaltade C & R principer. Stoppa odlingslaxen som står för 750 000 ton lax per år och kräver föda från havet med en faktor 4 dvs det blir ingen mat kvar till vild lax. En parantes är kanske att hela Norges laxfiske i samtliga älvar ifjol gav 480 ton totalt så ser Ni en brutal skillnad. Laxlusen efter kusterna tar hårt på smolt samt övergödning i havet och får vi ingen rätsida på det så är vildlaxen ett minne blott med odling som enda alternativet. Jag tycker inte att man ska prata om tidig eller sen uppgång i förhållande till temperatur plus minus ett par grader då fisken lever i sin naturliga uppväxtområden runt 4 grader under hela så det kan inte spela någon större roll i det stora hela Det finns ingen fisk i våra hav och det kommer inga nya pga av det Ni har skrivit i Era inlägg Vad kan vi göra........Laxuppror!

Pål Davidsson

Mycket bra skrivet Percy Jag tycker dock det är synd att vi som är intresserade av Laxens bästa Fisket som rekreation och Naturupplevelsen. Håller på att kasta skit på varandra. Är det inte bättre att lägga tid o kraft på att få Politiker och Eu representanter insatta och engagerade i frågorna kring fiskevården. Det känns som ett vansinne att foderfiske båtar fiskar upp lax för ngn kr/kg När man i älvar och åar kan få ett värde på lax som är Tusentals procent högre. Nu skall vi åka till Mörrumsån för fiske över helgen,Det viktigaste för oss är möjligheten att fånga en Lax,Avkopplingen från vardages slit o släp men även att träffa trevliga "fiskebröder" samt Naturupplevelsen Det mesta finns på plats,Resten påverkar vi nog bäst själva. Mvh Pål

Roger Ekström

Laxens tillbakagång har vi många teorier om, och säkert passar en del av dessa in på dålig återvandring för lek. Trenden går inte att missta sig på, vare sig det är västkuststammarna eller stammarna i södra Östersjön. Norrlandsälvarna hämtar upp sig drastiskt sedan drivgarnen fasades ut. Bifångster av postsmolt vid foderfisket, klimatförändringar som orsakar ändrade ekosystem. Laxlusproblematiken i Norge, men den kan ju knappast gälla för huvuddelen av våra västkuststammar och definitivt inte Östersjöstammarna. Varför verkar odlingslaxen klara sig bra? Lagan har ju haft en postiv utveckling många år med allt tidigare lax. Våren är sen, och med sen vår och låga perioder under hela maj spelar detta säkert in. I många vattendrag har fiskevården bedrivits framgångsrikt under de sista decennierna, och miltals med lek & uppväxtbottnar har frigjorts för fisken. Ändå minskar laxbeståndet generellt i södra Sverige trots normala tätheter vid elfisket i vattendragen. Exempelvis Rönne å i NV Skåne faller som en sten för tredje året i rad - trots goda resultat på elfisket och ökade uppväxtarealer. Vi kan fortsätta lägga teorier i all oändlighet, utan vetenskapligt svar på gåtan. Det finns teknologiska och sofistikerade utrustningar som gör att man kan följa postsmoltet och större lax på sina vandingar i marin miljö. Jag har inga bra svar på varför laxen backar i beståndet. Några miljoner på ren forskning med vetenskaplig inriktning bör ge oss en del svar. Mörrum är ett vattendrag med stor dignitet för laxefisket i Sverige. Ekonomiskt bör Mörrum ha bra chans att "få" tillgång till forskningsanslag för att få mer klarhet i frågan. Islänningarna har adekvat utrustning och är ledande på tekologin om att positionera fisk i havet. Som sagt ett förslag att få veta istället för att gissa orsaker. Vi är många som bryr oss, med all tydlighet. Oron är befogad och det är dax att ta andra steg. Hoppas juni blir bättre, hoppet är det enda för både lax och sportfiskare just nu. Roger

Bengt Uno Andersson

Bra skrivet Pecy. Skönt att veta att ni fokuserar på problemet och börjar agera. Det konstiga är att detta året verkar alla naturlekande bestånd svikta både på syd, öst och västsidan medans odlade bestånd vekar klara sig utmärkt. Trots goda tillgångar på smolt sista åren i Rönne å så har laxen uteblivit där också denna maj månad, kanske det kan ha till vis del med denna extremt kalla vinter och den svinkalla vår vi har just nu. Men varför väljer odlade senstigande bestånd att redan från april månad att gå upp i iskallt vatten när dom brukar komma i sommar varmt vatten? Vet inte vad temperaturen i havsvattnet är på sydkusten men här på västsidan ligger den 6-7 grader under normaltemperaturen, sådant måste ju påverka ganska mycket, tycker jag iaf. Även om jag inte fiskat i Mörrum under maj iår så beror det inte enbart på det låga antal lax som stigit, det beror också till stor del på det sketna och kalla vädret som mera påminner om mars månad än maj, vem vill frysa häcken av sig i ett tält. Hoppas på lite vår v.27 , och en stuga för säkerhets skull. Skit fiske! Ps. Jag är en av dom som njuter av den underbara nutur som finns runt ån, skiter egentligen i om jag får fisk eller inte. Bara jag får lira lite tvåhands i skälig vattenföring.

lasselax

Håll ut, jag tror att laxen är där i detta skrivande ögonblick, pratade precis med fiskebroder Pär Häggkvist som skall fiska i dagarna två och jag skulle följt med direkt om jag kunde för jobbets skull, och Pär lät såklart lite uppgiven- "sämsta maj förhållanden på länge" men så är laxfisket bla bla..Till Saken: Vattenförhållandena är ok! Dock har vintern varit lång och kall vilket försenar stigningen, temp i Södra Östersjön idag är 7-8grader bara, dessutom vill ju laxen gärna ha högvatten om den skall kliva över tröskeln till älven, vilket nu är fallet, iaf ett mindre högvatten. Så chansen är god att lax kliver upp just nu, så jag håller mina tummar o tår för allla flugsvingare i mörrum. Vi kanske ses i byske senare i juni då jag äntligen får delta i det allmänna kosläppet.Skitfiske!

Erik Erlandson-Hammargren

Laxproblematiken Percys svar på de frågor som uppstått kring årets laxuppgång säger det mesta i frågan, men kan kanske kompletteras något med lite data om laxens utveckling de senaste åren, både i Mörrumsån och i Östersjön. Elfiskeundersökningarna i Mörrumsån, som Percy nämner, är inte helt enkla att tolka, Tyvärr saknas undersökningar av i stort sett 90 % av de sträckor som normalt undersöks varje år, för just de år som är aktuella att bedöma årets uppvandring efter, nämligen 2005-2008. Om man jämför elfiskeundersökningarna på de platser som dock undersökts de aktuella åren, med en tioårsperiod dessförinnan visar det sig att produktionen på dessa sträckor sjunkit kraftigt: Forsbacka hade ett genomsnitt på 20,5 laxungar (0+) mot 1,9 per 100 m2 de senaste åren, Ekeberg 15, 0 mot 1,8 st och Åkeholm 73,0 mot 50.8 st. Åkeholm klarar sig hyfsat, en nedgång med ca 30 %, med de övriga har flera hundra procents nedgång. Nu är 3 lokaler för lite för att man skall dra några säkra slutsatser av detta, men det finns i det totala materialet en nedåtgående tendens från ca 1998 och framåt. Vad detta beror på kan diskuteras, men fyra huvudfaktorer inverkar på produktionsresultatet: Antal lekfiskar, klimatet , dvs. vattentemperaturen under våren – ju högre desto bättre, lekplatsernas kvalitet, inte minst i förhållande till den kraftig ökande humushalten, samt predation. Till detta tillkommer nya fakta kring en av de viktigaste faserna i laxens livscykel, nämligen den först sommaren i havet. Normalt sett överlever 20-25 % denna tid och återstoden är alltså de fiskar som utgör grunden för kommande lekpopulation. De senaste åren har det skett en drastisk minskning av överlevnaden första sommaren. Endast omkring 7 % överlever, en minskning med ca 60 %. Detta är sannolikt den största orsaken till minskad lekvandring. I kombination med minskad smoltproduktion, kan detta ge den effekt vi nu antagligen upplever i Mörrumsån. I detta sammanhang har nämnts de utsättningar av lax som den gamla laxodlingen stod för. Dessa svarade i genomsnitt för ca 80 000 laxsmolt per år, alltså inte de skyhöga siffror som nämnts på bloggen. Avsikten var att aldrig sätta mer smolt från odlingen än vad ån själv producerade. Som Curt Johansson nämnt på denna sida, har man inte kunnat konstatera några förändringar i Mörrumslaxens arvsmassa pga. detta. I mitten av 70-talet när undertecknad började fiska i Mörrumsån, var lekvandringarna i många fall ännu sämre än i år. Det hände långt in på 80-talet att den första laxen fångades i slutet av maj. Vi som fiskade 6-7 ggr per vecka i ån var mycket nöjda om vi kunde fånga en lax före midsommar. Det skedde en radikal förändring när laxodlingen kom till. Tillfälliga dalar i smoltproduktionen överbryggdes och vissa år kom verkligt rika årsklasser upp i ån. Hade denna odling inte kommit gång i början av 80-talet är det mycket tveksamt om Mörrumslaxen alls hade funnits kvar idag. Angående årets laxfiske bör man ändå ännu inte ge upp hoppet. En jämförelse med ett annat år med synnerligen kall vinter, 1987, visar en liknande inledning på säsongen. Den första laxen fångades en bra bit in i maj, och därefter var det knapert med fångsterna. Inte förrän i början av juli kom fisket igång på allvar, och då blev det en månad med verkligt gott laxfiske. Vi får hoppas på en liknande utveckling när sommarlaxen kommer i juni. Erik Erlandson-Hammargren

Kontoret Mörrum

Vattenståndet i juni månad är enligt vattendomen beroende av vilken nivå som finns i sjön Åsnen. Minivattenföringen under juni ligger på 9 kbm/sek.

//Percy

Bosse.W

Mycket bra skrivet Percy,men sen är det några eller någon rättare sagt som rent ut sagt enligt min åsikt kan sluta skriva sina inlägg.Har man bott i Sverige i över 30 år och varken kan skriva eller prata på svenska så kan man börja tänka om.Känt personen sedan jag började fiska i Mörrumsån ,nej han kan hålla sig väster om Gall-ån.Måste också få gratulera dom som har fått den stora lyckan att få landa en lax nu i Maj-Grattis,och alla vi som inte lyckats ännu-Säsongen varar till sista September.Flugan eller draget i vattnet är det om gäller.Skitfiske-Bosse.Sooarken.

Lasse

Percy! Ang.vattenföringen hur kommer den att vara under juni ? Är det bestämt någon minigräns?. Mvh Lasse

Jan A

Självinsikt?? Hur står det till med laxfiskarens självinsikt? Varför klagar vi på yrkesfiskarna som fångar laxen och som dessutom har det som leverne? Har vi sportfiskare mer rätt att slå ihjäl laxen? Om vi nu ser till laxens bästa så spelar det ingen roll vem som slår ihjäl den! En död lax är en död lax som inte kan reproducera sig…Om vi vill få respekt och vinna myndigheternas förtroende så måste vi börja med att granska oss själva och agera på ett annat sätt. Enklast vore om vi började med att släppa tillbaka den fisk vi fångar. Om beståndet av majlax nu är så dåligt så borde väl vi tänka lite längre än att vi slår ihjäl fisken. Vi klagar på norrmännen hur illa de sköter sina vattendrag. I Norge har man i år valt att stänga 130 älvar i år bla pga att vi sportfiskare inte kan tänka oss att sätta tillbaka laxen. Hur gör vi då i Sverige och i detta fall Mörrum? Vi är inte ett dugg bättre! Om Mörrum hade varit tex Orkla så hade man stängt fisket för att säkra beståndet av storlaxen. Vi måste fatta att vi inte kan slå ihjäl den tidiga fisken. Den är för värdefull dels för beståndet och dels ekonomiskt för bygden. Jag är så trött på alla som tjatar om att odla lax! Är vi så kåta på att fånga mycket fisk! Tänker vi så kortsiktigt att vi glömmer bort vilka konsekvenser det får för fisken. Låt naturen sköta detta självt! Jag hoppas inte kronolaxfisket faller för trycket. Varför kan vi inte njuta av vacker natur, vilda laxar och öringar? Det fisket som vi hade på 90 talet på lax var inte naturligt. Vi kan inte utgå från det fisket när vi pratar om hur vi ska få tillbaka ett starkt, livskraftigt bestånd! Hälsningar Jan

Henrik Lomholt

Hej Percy, Det er dystre udmeldinger, der er i dit lange indlæg - og ikke mindst når man studerer fangstrapporterne for maj 2010. Jeg ved ikke, om det er i Østersøen, problemet ligger - det kan det jo sagtens være. Men faktum er jo, at diverse benzinfiskekonkurrencer (trolling) er afholdt med stor succes her i foråret. Båd fiskerne rund om Bornholm fangede flere hundrede store blanke laks tilbage i april ! Nu ved jeg jo ikke, om det er laks fra Mörrum, der bliver fanget ved Bornholm - men det er dog nærliggende at tro - anyway, så er det da Østersølaks. Nå statistikkerne viser, at man næsten aldrig ser store fangster af både havørreder og laks i samme sæson, kunne de så tænkes, at de to arter, på en eller anden vis kæmper om "territorierne" og føden og meget andet - således, at der måske ikke kan være stor opgang af både havørred og laks det samme år ? Men det er jo bare underligt, da de ikke normalt går op i åen på det samme tidspunkt. Men hvis havørreden virkelig er en konkurrent til laksen - og det ved vi jo ikke om den er, - så skal man jo tage stilling til, om Mörrum skal være et lakse - eller et havørredvand. Jeg foretrække så klart det første. Hvorfor er det så vigtigt at ophjælpe bestanden af havørreder, når det er storlaks, åen er mest kendt for ??

Kontoret Mörrum

Som jag skriver har jag ställt frågan till Fiskeriverket om fler vattendrag runt Östersjön märkt av en minskad uppvandring. Det som man idag kan se är att på Åland har laxuppvandringen minskat. Uppvandringen i Mörrumsån ligger ju tidigt på säsongen om man jämnfört med våra norrländska vatten, så vi får avvakta och se vad som händer under juni månad.

Svaret på hur mycket smolt som Mörrumsån förser Östersjön med, är just det som vårt pågående smolträkningenprojekt förhoppningsvis skall finna ett svar på. Vi har idag siffror från elfiskeundersökningen, men dessa sker under hösten och det kan ju hända en hel del under resterande 6 månader, då ungarna blir smolt och lämnar Mörrumsån, därför gör vi smolträkningen.

Frågan om det var bättre förr är svårare att svara på. Det som jag kan säga är att det förmodligen även då fanns toppar och dalar bland uppvandringen.

Det som man däremot kan säga är att det funnits olika "epoker" av uppvandring i Mörrumsån, t.e.x på 80-talet havsöringen och 90-talet laxen. Sällan har bägge arterna samtidigt upplevt "guldåldern"

//Percy

Jan J

Ursäkta dubbelpost, men jag undrar över alxs påstående att ån i grund och botten är en havsörings å. Kan man tex belägga det påståendet utifrån äldre fångstdata från de "fällefisken" som ju funnits i ån under lång tid, innan vattenkraftsutbyggnad, drivgarnsfisket och då både lax och öring kunde vandra betydligt längre och hade enormt mycket större lekområden att besätta än idag . Hur såg fångstfördelningen lax/havsöring ut då?

Jan J

Hej Du skriver ".. Enligt Fiskeriverkets årliga elfiskeundersökningar är antalet laxungar per kvadratmeter lekbotten i Mörrumsån, tillräckliga. I så fall ligger problemet med den minskade laxstammen ut i Östersjön" Om problemet är Östersjön, hur är uppgången i andra älvar/åar jmf Mörrum. Är/har uppgången av lax varit lika låg i övriga svenska laxförande vattendrag, vilket vore rimligt om förhållanden på uppväxtområden har försämrats, då detta i så fall borde drabba fler populationer än Mörrums? Om antalet ungar/m2 är "normal" i Mörrum och uppvandringen i andra Östersjöälvar är normal så kanske inte problemet ligger i Östersjön utan i hur många laxungar som lyckas överleva till smoltifiering i Mörrum och lämna ån. Har ni någon uppfattning hur stor andel av ungar som klarar sig till smoltstadiet och faktiskt lämnar ån?

Bobski

Tak Percy, tak for en længe ventet, men fornuftig udmeldingen fra kontoret omkring lakse problematiken i Mørrumsåen. Håber I finder en løsning så der kan komme lidt liv i og omkring vores elskede Mørrumså igen !!

alx

Tänk på att i grund och botten är mörrumsån en havsöringå och en väldigt god sådan. Om naturen skapat den så, så låt den vara så. Tyvärr förknippas mörrumsån fortfarande med vad den var på 90-talet då man pumpa ut 200-250.000 smolt om året. Vi kommer aldrig mer få det fisket eller antalet fiskar i ån igen. Och det är inte meningen heller. Den har inte den kapaciteten. Dagens mörrumså vi ser är den naturliga kapacitet ån har att producera lax och den är inte bättre än så. Att det öppnats fiskvägar längre upp gynnar mer öring än lax.Saker som fallhöjd m.m är mer gynnsam längre ner där laxen redan leker. Sedan kan man inte både pumpa ut öringsmolt och laxsmolt från odlingen och bara tro att allt löser sig. Ån har ett vist antal kvadratmeter lekareal och det blir full kaos om det kommer 5-10-20 gånger mer fisk än vad ån har lekarealsutrymme för. Det kommer att förstöra leken och det naturliga i ån totalt som det en gång nästan gjorde. Det som man alltid måste sträva efter är ett egenlevande vatten utan hjälp av odling. Och mörrumsån hade klarat sig galant utan dom 10-13000 öringsmolten också för öring producerar det hur bra som helst på egen hand.Så se mörrumsån för en fantastisk öringå(det är ju det den är) och sluta leva i den falska och manipulerade laxdröm som en gång förblindade oss ENBART med hjälp av människan som inte kan hålla sig ifrån att låta naturen sköta sig själv som den gjort i miljoner år....

c/r?

Hur funkar det med c/r vid olika vatten temperaturer och om fisken är helt nystigen? Har för mig att jag läst i kronolaxfiskets folder att det ej är att rekommendera vid hög vattentemp. Skulle vara intressant att höra lite olika åsikter om det.

Norrbaggen

Är ju helt klart att laxodlingen hade stor betydelse då laxsmolt sattes ut i ån. Såg i statistik på fångad lax i början av åttitalet. Det var ingen konst att inse vilket år de odlade smolten började fångas som laxar. Fångsterna steg från dagens nivå till flera hundra laxar fångade i maj. Att det inte skulle fungera nu med samma metod vore konstigt. Dessutom så har ju lax och öring stödutsatts under stora delar av 1900-talet så resonemanget med naturliga och livskraftiga bestånd kan ju ta hundratals år om inget görs. Laxen är ju redan pga. tidigare utsättningar genetiskt försämrad och troligen härstammar alla de vilda laxar som simmar i ån idag från odlingslaxar. Men det är klart att om vi har tid å vänta några hundra år så kan man ju låta naturen sköta det själv.

jan roneld

tack percy. det var bra at veta at du har samme instelling til lax problemet som os. selvklart at vi stanner och fisker - men vi sakner selvklart laxen.